AI-bubblan – scenariosimulator

Data per 5 oktober 2026
AI-genererad analys och förenklad modell – inte en prognos. Byggd med Claude som bonus till ett gymnasiearbete. Inte ett investeringsråd.
Spricker AI-bubblan? Sannolikhet inom tre år
Minskys bubbelfaser

Varför blev det så här?

Vad driver risken

Dra i balkarna för att höja eller sänka risken. Reglagen i panelen följer med. Längre balk betyder att mer av parameterns riskpoäng är förbrukad.

Så läser du diagrammet

Index 100 = i dag för AI-kurvan och toppen 10 mars 2000 för dotcom-kurvan. Att lägga dagens datum på dotcom-toppen är ett antagande för jämförelsens skull, inte ett påstående om att toppen är nådd. Den simulerade kurvan visar medianen och spannet mellan 10:e och 90:e percentilen av 400 slumpade banor. Historiska kurvor bygger på utvalda datapunkter (årsslut, topp och botten), inte dagliga kurser.

Så läser du diagrammet

Skala 0–10, längre ut betyder högre risk. Den orange ytan följer dina inställningar. Dotcom-värdena för mars 2000 är modellens bedömningar utifrån källorna i fliken Källor, inte uppmätta tal.

Dotcom-bubblan mot AI-boomen i siffror

Dotcom vid toppen 2000AI hösten 2026

Varje par är skalat mot det högsta av de två värdena. Källor finns under jämförelsetabellen.

Var i förloppet är vi?

Nasdaq Composite, index 100 vid startpunkten: slutet av 1996 för dotcom och slutet av 2022 (månaden efter att ChatGPT lanserades) för AI.

Dotcom-kurvan fortsätter genom kraschen till 2003. AI-kurvan slutar i dag. Valet av startpunkter är ett antagande för jämförelsens skull. Kurvorna bygger på årsslutskurser samt topp och botten.

Jämförelsetabell

Siffror märkta med * är andrahandsuppgifter som inte kunnat kontrolleras mot primärkälla. Se fliken Källor.

Tre ramverk

Tidslinjer sida vid sida

Klicka på en händelse för att läsa vad som hände och hur marknaden reagerade. Händelser med orange ram är de senaste i AI-förloppet respektive toppen i dotcom-förloppet.

Dotcom 1995–2002

    AI 2022–2026

      Modellen med enkla ord

      Modellen fungerar som en poängräkning. Varje reglage räknas om till en risk mellan 0 och 1. Riskerna multipliceras med sina vikter och läggs ihop till ett riskvärde mellan 0 och 100. Händelserna under "Vad händer om …" lägger till eller drar ifrån poäng. Till sist översätts riskvärdet till tre sannolikheter med en S-formad kurva (logistisk funktion).

      Skörhetspåslaget

      När mer än hälften av investeringarna är lånefinansierade läggs upp till 25 extra poäng på riskvärdet. Det bygger på Hyman Minskys idé att ett finansiellt system blir skört när låntagarna behöver nya lån för att klara de gamla. Påslaget behövdes för att modellen skulle klara kalibreringen mot 2008 och Japan 1990, där skuldsättningen och inte aktievärderingen var huvudproblemet.

      Från riskvärde till sannolikhet

      Sannolikhet för krasch = 1 / (1 + e−(riskvärde − 70,2) / 12). Sannolikhet för fortsatt tillväxt = 1 − 1 / (1 + e−(riskvärde − 46,8) / 12). Resten är korrigering. Trösklarna 70,2 och 46,8 är valda så att dagens läge ger ungefär 30 % krasch, 45 % korrigering och 25 % tillväxt. Det är en bedömning, inte ett uppmätt tal: nedgångar på minst 10 % är vanliga under en treårsperiod även i lugna tider, och värderingen är i dag nära rekord.

      Kalibrering mot verkliga krascher

      Kravet: inställningar som motsvarar läget strax före en verklig krasch ska ge krasch som mest sannolikt utfall. Tabellen räknas ut direkt av samma modell som simulatorn använder.

      Viktig begränsning: reglagen är byggda för AI-boomen. För 2008 och Japan satt bubblan i bostäder, banker och mark, så "intäktstillväxt", "investeringstillväxt" och "lånefinansierad andel" är modellens egna bedömningar av motsvarande läge, inte hämtade siffror. Värden med källa: CAPE 44,2 (december 1999) och 27,5 (oktober 2007), styrräntorna och börsfallen. För Japan saknas ett säkert CAPE-värde, därför används reglagets maxvärde. Koncentrationen för 2007 och Japan saknar källa.

      Händelsernas poäng

      Poängen är bedömningar som utgår från hur marknaden reagerade på de verkliga motstyckena. De är inte statistiskt skattade.

      Modellens begränsningar
      • Det här är en pedagogisk modell, inte en prognos. Ingen kan förutsäga börsen, och tre verkliga krascher är för få för att skatta vikter statistiskt.
      • Vikterna är bedömningar. Ändrar man dem ändras resultatet. Det är själva poängen med att visa dem öppet.
      • Reglagen påverkar varandra i verkligheten (höjd ränta sänker till exempel värderingar). Modellen behandlar dem som oberoende.
      • Flera startvärden beror på definitioner. "AI-intäkter" kan mätas på många sätt, och uppgifterna om produktivitetseffekten spretar från 0,01 till 1,5 procentenheter.
      • Några siffror är andrahandsuppgifter eller hämtade via sökresultat. De är märkta i fliken Källor.
      • Den simulerade kurvan är slumpade exempelbanor som följer sannolikheterna. Den säger inget om när något händer.
      • Händelser som aldrig inträffat (en blockad av Taiwan) saknar motstycke. Där är poängen en ren bedömning.

      Källförteckning

      Alla källor hämtades 5 oktober 2026. "Andrahand" betyder att uppgiften kommer från en sammanställning eller ett sökresultat och inte kunnat kontrolleras mot primärkällan.